Lillugglans BVC pratar om infektioner hos barn

Som ni föräldrar säkerligen redan har märkt, är höst och vinter en minst sagt intressant tid vad gäller infektioner. Det börjar så smått på förskola och skolan och sedan drar det igång. Det är vinterkräksjuka, snuvor och hosta. I dagens inlägg pratar barnläkaren Catarina Branzell om virus och infektioner.

Barn upp till tre års ålder har i genomsnitt 9–12 infektioner per år, vilket i bland ger intrycket att de är konstant snoriga. De absolut flesta infektionerna är virusinfektioner, varav det finns cirka 200–250 olika typer av virus. När barnen har fyllt tre år, brukar man upptäcka att de är friska en vecka eller två innan nästa virus slår till. Dock brukar barnen inte bli allvarligt sjuka av detta, utan piggnar till ganska snabbt. Med tiden brukar de växa upp till friska och starka personer med ett välfungerande och starkt immunförsvar. Precis som sina föräldrar. I bland märker ni föräldrar, att ni också blir sjuka i någon slags "dagisförkylning", sannolikt är det här då ett virus ni själva inte har träffat på innan.

Öroninflammation
Det kan hända att era barn får öroninflammation efter virusinfektioner. Dessa brukar läka ut med nässpray, högläge och smärtstillande och behandlas inte med antibiotika om de är okomplicerade.
Undantag gäller dock barn under ett år, om öroninflammationerna är dubbelsidiga eller om det har gått hål på någon trumhinna. Dessa hål brukar läka ihop utan problem.  

Vinterkräksjuka
Vissa infektioner är lite mer besvärliga, som mag- och tarmsjukdomen vinterkräksjuka. Denna infektion ger plötsligt insjuknande med kräkningar och diarréer, oftast mest kräkningar första dygnet. Den är mycket smittsam och brukar hålla i sig 1–3 dygn. Vinterkräksjuka sprider sig blixtsnabbt på förskolor.
Att tänka på vid vinterkräksjuka:
- Handhygien är A och O (tvål och vatten, inte handsprit)
- Barnen måste vara symtomfria i 48 timmar, innan de får gå tillbaka till förskola/ skola
- Viktigt är att ge barnen mycket vätska, speciellt då de är känsliga för uttorkning. Egen vätskeersättning kan man göra själv med 1 liter vatten, 1/2 tsk salt och 7–9 tsk socker. Smaksätt med till exempel koncentrerad äppeljuice så att saltsmaken försvinner (inte för starkt).
Tråkigt nog kan man få vinterkräksjuka flera gånger, då man aldrig blir helt immun mot det. Förutom den femtedel av befolkningen som är födda immuna.

RS-Virus
En besvärlig och tyvärr varje år återkommande virusinfektion är RS-virus. Detta förkylningsvirus kan bli extra besvärligt för mindre barn, framför allt nyfödda och prematurfödda, men även barn som är kroniskt sjuka eller har nedsatt immunförsvar. Barn som blir sjuka av RS-virus hostar mycket, blir snabbandade, får rinnande glasklar snuva, ofta även lite feber och orkar inte äta som vanligt. Den jobbiga hostan och många gånger andningssvårigheter som uppstår, beror på det karakteristiska glasklara sega slemmet som kan vara svårt att hosta upp. Viruset inträffar ofta i november och håller på ett par månader framåt. Vartannat år har den en tendens till att smitta fler, vartannat år är det lite lugnare. Om viruset följer samma mönster som tidigare, kan det bli fler som insjuknar 2018–2019 än förra säsongen. Vuxna brukar inte märka av viruset annat än som en lindrig förkylning.

Avslutningsvis är vårt främsta råd att försöka undvika folksamlingar så gott som det går, och att vistas utomhus. Frisk luft är det bästa!
 

Varma hälsningar,
Catarina Branzell, Specialist i Barnaålderns Invärtes Sjukdomar
Barnläkare Lillugglans BVC

 

 

_______________________
@moaahlberg