Lillugglans BVC pratar om för tidigt födda barn

Många föräldrar upplever att det saknas kunskap om för tidigt födda barn, även kallade prematurer, på flera BVC. I dagens inlägg reder barnsjuksköterskan Jenny Rydell ut frågetecken och begrepp kring prematurfödda barn.

Att få träffa en barnsjuksköterska med mångårig erfarenhet av vad familjerna har varit med om, vilken miljö de har vistats i under lång vårdtid och känna till begrepp är viktigt. Jenny Rydell har lång erfarenhet kring neonatal intensivvård på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus och jobbar idag som barnsjuksköterska på Lillugglans BVC där mer än halva tiden läggs för just prematur-BVC.

Vilka speciella problem kan prematurfödda barn ha?
Barn som är för tidigt födda har ofta problem med mat och ätande. De behöver ofta träna och stärka funktioner som fungerar mer automatiskt för fullgångna barn. Att inte få eller kunna använda munnen till naturligt ätande påverkar barnets oralmotorik. Det kan även finnas fysiska svårigheter till barnets ätsvårigheter då barnet har svårt att koordinera andning, sugning och sväljning eller genom att det har för låg tonus för att kunna orka äta. Vid 4 månaders ålder brukar ofta ett fullgånget friskt barn börja med smaksensationer. Det för tidigt födda barnet har redan fått mat tidigt i livet och är därför oftare tidigare med att vara nyfiken och kunna hantera smaksensationer. Men som med mycket annat behöver jag utgå från just det barnet jag har framför mig vad gäller mognad, bålstabilitet, utveckling och hur mage och tarm fungerar.

Hur skiljer sig arbetet med denna barngrupp?
De flesta familjer med prematurfödda barn besöker mig som mest under sitt barns första år.

Jag lägger också längre tid på första inskrivningsbesöket då det finns så mycket föräldrarna har att berätta om tiden på neonatalavdelningarna och första tiden hemma. I det samtalet kan jag bilda mej en uppfattning hur föräldrarna mår. Vi har också ofta kontakt via mejl och telefon än vad kanske andra familjer har.

Avföring
Som BVC-sköterska måste man kunna skilja på om barnets avföringsproblem beror på för hård konsistens eller om det handlar om tömningsproblem. Fullgångna barn och framför allt de som får formula via nappflaska har oftare problem med att avföringens konsistens är för hård. Hos förtidigt födda barn är det oftare ett tömningsproblem, det vill säga att barnet har en oförmåga eller svårighet att öppna sin ringmuskel och då inte kan få ut sin avföring.

Motorik
Det för tidigt födda barnet har ett annorlunda rörelsemönster. Till en början ett mer stillsamt med låg tonus och nedsatt muskelstyrka. Barnet har oftare armar och ben sträckta liggandes mot underlaget istället för hos fullgångna barn som har kroppen i ett böjt läge. Det för tidigt födda barnet arbetar längre än fullgångna barn med sammansatta, synkrona rörelser och har svårare att visa fria rörelser vilket är nödvändigt för att till exempel krypa. Därför är tidigt identifiering av svårigheter av god nytta och kan bidra till snabbare insatser med träning. Barnets motoriska utveckling bedöms efter korrigerad ålder.

Tillväxt
Då barnet har en korrigerad och en kronologisk tillväxtkurva måste båda kurvorna bedömas vid en tillväxtkontroll. Många barn har haft stora problem med viktuppgång och det är stort fokus kring tillväxt. En del växer väldigt hackigt, likt en trappa. I vissa fall beror det på att de i perioder har svårt att äta för att sedan några veckor senare äta mycket. Även infektioner påverkar tillväxten. Under vinterhalvåret växer barn generellt sämre.

Stöd och hjälp
Vi har en stödjande funktion och genom personliga möten och kontinuitet skapas en trygghet hos föräldrar och barn. Jag erbjuder utökade insatser till dessa familjer och har även specifikt föräldragrupper för föräldrar till denna grupp. När allt lugnat ner sig och barnet mår bättre är det inte ovanligt att föräldrarna mår sämre. Det är då viktigt att fånga upp dem då och guida dem till psykolog eller komma till BVC för extra samtal. 

Avslutningsvis vill jag påminna om, att vi också måste se dessa barn och familjer som alla andra. Det är ofta mycket kontroller på olika sjukvårdsinrättningar den första tiden. Då de kommer från en miljö, där fokus ofta ligger på det sjuka, blir min uppgift att hjälpa till att försöka se det friska och lotsa föräldrarna mot ett liv som småbarnsföräldrar som innehåller både glädje, sorg, oro, skratt, glädje, bus och lek.

 

Betydelse av olika begrepp:

Kronologisk ålder:
Beräknas från det datum barnet föddes

Korrigerad/ biologisk ålder
Räknas från det datum barnet beräknades födas enligt ultraljud

CPAP:
Övertrycksandning, ett konstant blås av luft ner i barnets luftvägar. Det högre trycket i lungorna gör att alveolerna inte faller samman under utandning. Barnet måste andas själv.

Syrgas via grimma:
- Med fuktgrimma ges ett högre lufttryck, likt cpap tryck och syrgasen anges i %
- Med torr grimma ges 100% syrgas och flödet styrs i liter. max 0.3 liter/minut

Kuvös:
För att tillföra fukt till barnets hud och hjälpa barnet att hålla värmen samt för att minska ljuden runt barnet

Kängurumetoden:
Hud mot hudvård; Barnet är på mammas eller pappas bröstkorg så många timmar det är lämpligt under dagen. Detta minskar separationen mellan barn och förälder samt gynnar barnets fysiska och psykiska utveckling

 

Varma hälsningar
Jenny Rydell barnsjuksköterska Lillugglans BVC